Ibland kommer det över mig....

.....jag blir stressad , på dåligt humör och lite deppad - för - jag har inget jobb att gå tillbaka till.
Då jag inte har några föräldra dagar kvar på Gustav , måste jag ut i arbets livet.
Något jag verkligen vill , inte för att jag inte vill vara hemma med barnen - för de är det bästa som finns - utan för att vår ekonomi ska bli snäppet roligare.

Men - hur ska det gå till ! ?
I dessa tider då radio & nyheterna på tv´n verkar ha prenumererat på dessa jä*la varsel nyheter , eller jag skulle vilja döpa det till tråkigheter...
Om det är så många som är arbetslösa , dom sa imorse på tv´n att 120 000 har blivit varslade de senaste månaderna , hur f*n ska då jag få jobb??

Det lär bli hård konkurans om jobben , och hur stor chans har då jag..?..halv skrall utbildning , taskiga betyg , och två små barn som titt som tätt är förkylda , magsjuka osv...
Chansen är väl större för en som har bättre utbildning och äldre barn , som kan vara hemma själva om dom är sjuka...eller nån som inte har barn än...

Äh , känns bara piss med alltihopa.

Fast dom dagar då jag tänker ljusare så vänder jag alltihopa......
Jag är driftig.
Lätt lärd.
Har drivit eget = mer förstående mot arbetsgivaren , för jag vet vilket hvete det är att driva ett företag.
Har ett enormt tålamod mot kunder/gäster , det hade jag innan barnen oxå , men nu ännu mer.
Känner att jag suger åt mig som en svamp med information , om det har med åldern vet jag inte.

Faan , jag är ju bra!
Hoppas nu bara att då jag ska ut på arbets marknaden igen , att jag syns & hörs , att jag är att räkna med.

Äh , ville bara skriva av mig ,, känner mig lite dålig & deppig i dag...imorgon är nog en bättre dag ,, får jag hoppas.
Tur att jag har världens bästa familj , enligt mig , som stöttar & ger mig betyg på att jag är en bra mamma & en bra fru...